Först oroar man sig innan v 12 för missfall, sen oroar man sig för skador på fostret , sen oroar man sig för sent missfall, sen i slutet är man rädd för döttfött , sen vid förlossningen så oroar man sig för stt bebis dör då...... Sen oroar man sig för plötslig spädbarnsdöd... Den är nog den värsta.. Vissa dagar är värre än andra , som idag. Grov ångest!!!

Han har sovit väldigt mycket idag & spytt en del. Så då oroar jag mig .. Och idag är en sån dag. Som jag & psykologen pratade om.. Mycket handlar om vad som hönde vid förlossningen tror hon, stt det sitter kvar hos mig.. Vi bearbetar det .. Men det är så jobbigt.

Älskar min prins så jävla mycket.. Händer något honom så vet jag inte vad jag gör..

Min lilla älskade Sötnos <3 mamma gör allt för dig & lite till ❤

Antar att oron hör till livet som mamma..?

/ sanera