Igår var vi ju hos barnmorskan.. och det gick bra som vanligt! hon väckte flubber när hon kände hur flubber låg, så jag fick ligga ner på britsen på sidan & försöka få flubber att vila igen så att man kan kolla hjärtljuden, det är viktigt nu att det är vilopuls för att se att bebisen inte är stressad!

tillslut så vilade flubber igen & hjärtljuden var som vanligt väldigt bra!

 

flubber har fixerat sig igen! sist så var flubber rörlig tror jag (= när bebis fortfarande kan röra huvud .), men nu har bebis alltså fixerat sig. och bm sa att huvudet är låååångt nere! det KAN betyda att det är dags snaaart, men som sagt så är en graviditet  så individuell.. men hon sa iallafall att det är bra att bebis ligger låångt ner, man kan hoppas att det hjälper förlossningen lite mer för nu är ju en del redan gjort, att huvudet har sjunkit ner alltså!

 

mitt sfmått är på ca 34, och då blev jag rädd för att jag har läst massa på internet att man ska typ ha ett mått på samma vecka man är i.. men det är så olika också, står det ju ioförsig.. MEN, bm sa att mina mått är jättefina & att jag tillochmed ligger liiiite över kurvan nu, och det är bara bra.. man ska inte läsa så mycket om sånt, för att kurvor och värden är så individuella säger bm.. men jag oroar mig om allt och lite till, och internet hjäper inte! mamma säger att hon är så glad att internet inte fanns på samma sätt när hon väntade barn..

 

bm sa att mitt järnvärde börjar bli bättre nu, tar järntabletter *2 varannan dag.. det är för att jag inte ska få järnbrist under förlossningen & att jag ska orka med sista tiden i min graviditet. så det känns bra i alla fall.

 

sedan pratade vi en hel del om förlossningen, det börjar bli dags snart.. pratade smärtlindring & skrev mitt förlossningsbrev, att jag är öppen för förslag när det gäller smärtlindring, att dom ska säga till innan det är försent med eda/ryggmärgsbedövning.. men vill testa andra metoder innan dess.. vi pratade mycket om EDA med bm, hon sa att jag inte ska ligga & ha så ont så länge för jag verkligen inte vill ta eda, jag berättade att det är för att nästan alla jag känner som har tagit det så känner dom inte sina krystningsvärkar & vet då inte när dom ska krysta, utan bm får säga till när det är dags, & dom har tyckt att det var jobbigt & obehagligt.. och för att för några år sen så använd man det inte alls lika mycket som nu, men mycket ändras. jag vet. det finns metoder som knappt används nu för att det är så få läkare som har den kunskapen nu förtiden .. sedan skrev vi att jag kommer ha med mig pappan & min mor! att jag skulle ha med mig min mamma tyckte hon var så bra för att då kommer det inte bli lika intensivt för micke & OM han behöver kissa så kan han få göra det för då är jag inte själv i rummet. och att det är bra för att om han tycker att det är jobbigt tex att be om att få byta bm, så får min mamma be om det istället. det gillar micke, han är inte den som är otrevlig eller gärna vill säga ngt sånt. haha.

 

 

bm sa också att om jag ligger & verkligen inte vill ha eda så ligger jag istället & spänner mig för att jag har så ont & då tar förlossningen ännu längre tid pga att livmodern inte "slappnar av".. men hon sa att det är inga problem , dom vet exakt hur mkt jag sak få & att vi kommer hitta något åt mig, så skulle inte oroa mig för smärtlindringen!

hon visade mig hur man ska använda sig av andningen utan att jag får syrebrist, alltså att man hyperventilerar.. hon visade även micke hur man ska göra, för hon sa att jag kommer klappa till honom om han bara säger åt mig att andas, att det är bättre att VISA mig hur man gör för att då kommer jag tillslut göra likadant.

mer i brevet skrev vi att jag är rädd för att spricka och få bristningar och så, så dom vet det och kan ta hänsyn & prata med mig om det ..

 

bm sa även att vi ska ha två olika tecken, vilket mamma tyckte var så smart.. 1 tecken för att jag vill byta bm, 1 tecken för om jag vill ha mer smärtlindring. och det är för att det kan vara jobbigt för mamman att säga till om saker, dels för att man har så ont & för att det är jobbigt att kanske be om en annan bm.. hon sa att bara minsta grej kan störa & att det ej känns bra, tex hon har fel nagellack & då känner man inte kemin & då slutar man tillslut lyssna på barnmorskan.. så nej, om jag ej känner mig nöjd tänker jag byta! och min barnmorska sa att dom får ju inte byta patient även fast dom kanske känner att jag verkligen inte vill ha henne där, utan det måste komma från mamman. hon tycker det är superviktigt att jag känner mig nöjd & bekväm med min bm. och sen varför tecken var för att när jag väl har hittat till lustgasen så kommer jag sällan släppa den & då kan det bli svårt för micke att höra vad jag säger & då kommer jag bli galen ahha.. hon sa att han INTE får låtsas att han hörde vad jag sa haha. det kan sluta illa.

 

 

hon berättade mycket vad micke INTE ska göra.. haha han var redan rädd innan eller känner sig orolig, snacka vad han blev efter igår.. haha han lånade en bok som heter "att bli pappa - så funkar det", han sa att han önskar vid såna här tillfällen att han "kan" läsa , men att läsa en bok för han tar väldigt lång tid. men han ville göra ett försök i alla fall.

 

han har googlat mycket & han förstår i alla fall att han kommer aldrig mer få vara med om något liknade (tills nästa förlossning) & att hur mycket han än försöker förbereda sig så går det ej. det han tycker är jobbigast, som han har sagt sen dag 1 är att se mig ha så ont & inte kommer kunna göra mycket åt saken. har försökt förklara för honom att ont kommer jag att ha. och att jag förmodligen kommer skrika att det är hans fel. lite så är det ju.. haha. och sen är rädd för just det, att jag kommer skrika massa på han, och att när han kommer försöka hjälpa mig så kommer allt han gör vara fel. han syftar nog mest på massagen, han masserar mig & jag tycker ibland att han gör fel.. det känns inte så skönt.. men han får öva & lära sig att massera rätt haha.

men vi försöker prata mycket och jag försöker vara mån om han med.. jag vill att han har med sig saker som mat och så så han klarar sig. för att på förlossningen finns det ej så mkt mer än fika för pappan..

 

jag vill verkligen inte vara galen & skrika , vara ett monster. men det är svårt att föreställa sig hur man kommer vara när man har så ont, går ju inte förbereda sig på..

 

jag älskar Mickey & är glad att han vågar följa med, för jag vet att jag inte kommer vara lätt att tas med, han säger ju det själv, bara när jag är hungrig eller trött så blir jag monster. eller inte för att tala om när jag hade mensvärk.. (det saknar jag inte!!!) ..

 

men jag hoppas allt går bra. och att flubber kommer hem med två föräldrar som fortf är tillsammans .. haha. micke sa att "jag kommer snusa, ananrs kommer jag skrika tillbaka på dig & då blir ju ej bra".. det är okej såklart.. säger jag nu .................. hahahaha-..

 

ja lilla flubber. komma ut snart kanske? <3

 

/ sanera