ibland tröttnar man på riktigt

jag fattar faktiskt inte hur jag orkar. jag fattar faktiskt inte vad som stoppar mig att inte gå ut & hoppa från mickes balkong....

näää, jag förstår verkligen inte. så jävla trött på ALLTING. doktorn verkar man ju få vänta på i 100 år även fast han LOVADE att så FORT mina röntgen bilder kom , så skulle han ringa mig.. men han verkar vara på semester. jag har betalat 900 kr för läkare förra månaden, vafan då för? ångrar mig faktiskt att jag åkte dit från första början. på riktigt.

för då hade jag varit 900:- kr rikare & ja , jag hade haft ont i knät men tror fan jag kan överleva det bara för att slippa dom där jävla helvetes kryckorna.

inte fan kan jag söka något jobb nu heller, för jag kan väl fan inte komma till en jävla arbetsinterljuv med kryckor och inte veta när jag ska opereras.
och bara för det så är det två personer som frågat mig om jag är intresserad av jobb.. TVÅ!! och jag kan inte göra någoting.

jag vet inte vad som händer i höst, arbetslös. jag har inte råd att åka till Norge & jobba, som jag ville. jag har ingen grund pga i o med att jag har pajat knät så förlorar jag ca 40 timmar / månad, vilket är jävligt mycket för mig.

mina otroligt sköna sömnproblem som jag hade från typ 12-18 års åldern är tillbaka. jag kan verkligen inte sova. gråtadens till sömn började för någon vecka sen. det är så jävla frustrerande. hur trött jag än är, så går det bara inte. det suger HÄSTBALLE! fatttaaaa rååå.

jag bara liksom inte orkar mer.

i måndags så gick jag iallafall och tatuerade "hope" på sidan på underarmen. för pappa säger att det sista som lämnar människan är hoppet & jag är fan på gränset att förlora mitt alltså. så jag behövde den, så jag kan bli påmind. jag måste våga hoppas lite till. bara lite.

jag förstår inte varför allt betyder så mycket för mig.. hade varit så mycket lättare om jag inte brydde mig. bara sket i att söka jobb, bara vara arbetslös och skita i allt. känner sån skam över mig själv. åååååååh.

men jag har min underbara familj, micke & vänner som jag älskar mest av allt. i hela världen. utan dom så skulle jag dö. tack för att ni finns <3

jag vill bara kunna ta tag i allt nu.. bara sitta här & vänta gör mig väl för fan inte visare.. och fan inte heller yngre!!!!!!!


livet, du är allt bra rolig ibland. eller? bajs på dig.

nu ska jag möta (en av mina) älskade syst(rar)er! älskade fisi! <3

p.s jag är iaf jävligt nöjd över min tatuering! en till inom snart framtid.. d.s

känslomässig spya.. tänka sig vad det kan hjälpa att bara gråta ut hjärnan typ, bara gråta för allt & sen så känns det liiiite bättre. lite, (inte mycket, kanske inget alls men skönt. veta att man är människa & inte en robot som bara existerar.)  precis som min älskade BFF har lärt mig. åh vad jag älskar dig, B.

/ sanera



Kommentarer
Postat av: Marie

Du är så duktig som kämpar på med jobbet så gott du kan vännen! Beundrar din styrka att jobba trots att du har så ont :)

2012-07-25 @ 21:17:51
URL: http://lillamary.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0