sitter & söker jobb 23.20 en lördagskväll. OMG!!!!!! höhö. alltså det har varit för lite vin den här helgen känner jag nu! ;O
 men det är nog lika bra, eftersom jag är jäkligt förkyld fortf.. jag & mannen skulle egentligen på party hos ogmar ikväll. men mannen jobbade & ville ta det lungt ikväll (eftersom han drack lite för mycket igår ;)) & som sagt mår jag inge vidare.. MEN vin är ju lixom aldrig dumt. hihi. hittade förresten en alkoholgömma idag! som lisen förmodligen inte hade hittat ;)

alltså jag önskade att jag visste vad jag vill göra. bläää hatar att "slöa" såhär , inte göra något. vill ha ett mål, så skulle jag kunna strida för det. men för tillfället har jag inte det. eller jo. hjälpa barn i utsatta länder, men då måste jag först betala ca 30 000 kr för att komma dit, som volantär. någon som har det över? nä, tänkte väl det.. 
min mamma försöker tvinga mig ut ur landet :( .. jag "får" inte flytta hemifrån, men flytta till ett annat land är hon mer än villig på! hahha. ok, det är inte så illa som det låter. min mamma vill bara att jag ska må bra & komma ifrån säger hon. ja, hon kanske har en poäng?

 jag kan verkligen uttrycka mig på rätt sätt. att vara känslomässigt handikappad har satt sina spår. haha. jag är så jävla förrvirrad just nu. jag vet inte vad jag vill med någonting. jag vill inte ta ett beslut, för jag är så JÄVLA osäker på om det är rätt, måste alltid rådfråga pappa, mamma, emmi, micke osv. fast får samma svar av ALLA; vad vill DU? MEN VAFAN JAG VET INTE! varför kan inte någon bara säga : "du ska göra det här & det här, så stick nu." varför kan det inte vara så enkelt?  jag är en tjej som måste bestämma nästintill ALLT , men när det kommer till de "viktiga" besluten så lägger jag gärna över det till någon annan. varför gör jag så? BLÄÄ. hatar detta. när man var 17-18 så trodde man att man hade sett hela världen & "visste" vem man var & det fanns inga större bekymmer, mer än "vem köper ut? emmi ska vi verkligen bara ha 1 sprit flaska?" osv. men. sen blev man lite äldra & insåg att man var bara osäker & hade ingen aning om något alls. så här sitter jag då, 2-3 år senare. och vad vet jag nu, som jag inte visste då?
jo att:
man har inte upptäckt något alls egentligen. förutom vänskap & kärlek, typ.
det är inte så jävla enkelt att "bli något", för man "blir" inte något bara.

men om några år igen kommer jag sitta & säga att 20 var ju trevligt. men det är iaf såhär jag känner nu. jag kanske inte ens lever om några år .. hehe. nu blir min mamma arg för jag säger så. hon tror typ att jag aldrig kommer dö. när jag var 17, så ville jag dö. FYFAN vad mamma blev arg på mig. shit.. ibland grät hon när jag sa så. och jag fick inte sitta på mitt rum & stirra i väggen. men nu när man vill dö har man typ 4 pers efter sig som blir galna.. haha. herregud. ni förstår nog inte hur allt sliter på mig. och som sagt är jag en sån som ältar allt, LÄNGE. för länge. glömmer lixom inte asker som hände när jag var 7. eller 17. osv.
BAAAAAAJS. jag vet inte ens vad jag ville med detta. jag orkar inte leva, alltså just personen. varför kan man inte bara få stänga av några månader? så kan man få komma tillbaka igen, starkare & piggare? jo- för att det funkar inte så. inte i verkligheten. inte med något. jag skulle nog bara behöva gå i dvala ett tag & inse att världen är så fruktansvärt hemsk & att det inte är så jävla enkelt med allt. "jag älskar dig" räcker faktiskt inte alltid.
vad händer nu? vart kommer jag vara om 1 år? jag vill bara ha ett svar, veta vad jag vill. jag skäms faktiskt för att jag känner såhär. & för att jag är såhär. har väl "hängt" kvar här för att det finns så fina personer omkring mig. ibland har jag hatat dom & dom mig. & ibland förstår vi inte varandra, men finns ändå alltid där när man behöver dom. tack för att ni finns & jag älskar er. vill heller inte leva utan er.
P, M, M, E, B, L. <3

svammel. som vanligt. ångest. för allt känns det som ibland. framtiden. nu. så blir det ibland när man glömmer 2 av dagens 3 måltider. eller något..

nu kom mannen hem med ny chokladen , sensation - cookises cream. min älskade man. så jävla fin.

/ sanera